Skip to content
8 november, 2026
  • SoundCloud
  • Instagram
  • FaceBook
  • YouTube

ManMade Music

Jag måste tyvärr erkänna att en dator använts för vissa ändamål…

Primary Menu
  • Hem
  • Blogg
  • Allehanda texter
    • Tester
    • Nyheter
    • Ledare
    • Material från MM
    • Pigga Pluggar
    • Intervjuer
    • Låttexter
  • Rörliga bilder
    • Super-Vee BladeRunner
    • Koch Classic Tone II
    • Supro-test del I
    • Supro-test del II
  • Blandad Musik
    • Nya låtar
      • Ett par ”nya” låtar
    • Popinfluerat
      • Nya versioner av gamla låtar
      • MixBus testmix
      • Coverversioner
      • Egen popmusik
    • Egen musik (äldre)
    • Instrumentalmusik
      • Jinglar och filmmusik
    • Bluesbaserat
      • Hjulen fortsätter sitt snurrande…
      • Hjulen bara snurrar…
      • Blues från Sundsta Ungdomsgård
      • Stem-Splitting The Blues / The Nazz
      • Egen blues
      • The Nazz
      • Gammal skåpmat, del 2
    • Andras Musik
  • Om Gunnar E
  • GItarrbyggen
    • Mitt första Telecaster-bygge
      • Custom Telecaster
      • Custom Telecaster (English version)
    • Min egen Kakelblaster
  • Översättningar
Live
  • Home
  • 2011
  • januari
  • 5
  • The Black Beauty – den svarta skönheten MM nr 12/2003

The Black Beauty – den svarta skönheten MM nr 12/2003

Gunnar E 5 januari, 2011 5 minutes read

The Black Beauty – den svarta skönheten (ledare i MM nr 12/2003)

av Gunnar E Olsson

I de onödigt initierade kretsar som ständigt jagar DV-nyheter går Sonys DVCAM-kamera, DSR-PD150, under beteckningen The Black Beauty. För mig är dock det namnet för alltid förknippat med en viss Les Paul-gitarr som dök upp i skarven mellan 50- och 60-tal. Det var en en Custom-variant med tre mikar och ett kolsvart och mycket sobert utseende. I händerna på dåtidens storheter som Jimmy Page och Jörgen Ingmann presterade hon – för det var naturligtvis en feminin varelse – helt underbar musik.

En ung Page, som försörjde sig som studiomusiker på den tiden, hade poserat i en frågespalt i Melody Maker med sin svarta skönhet i famnen och redan där var jag såld. Unge Jimmy berättade hur han ersatte sin tunna E-sträng med en banjosträng, kastade bort den tjocka E-strängen och flyttade upp resten av strängarna ett snäpp. Han fick på så sätt en A-sträng som sjätte-sträng, D-strängen som femma och så vidare. Allt detta för att kunna böja på tonerna och få ett ”bluesigare sound”. Den förste vite strängbändaren var född.

Melody Maker var på den tiden en riktigt bra blaska. Man presenterade allehanda intressanta tips för unga musiker. Och lustigt nog hade den samma initialer som en nutida mycket initierad musiktidning i detta land.

Jag kommer från en fattig arbetarfamilj – det har jag nog nämnt. Min far jobbade som trädgårdsmästare och min mor fick dra sitt strå till stacken med de extraknäck hon kunde få tag i. Än var det nåt inhopp i växeln på den lokala telefonstationen, än jobbade hon på det som nuförtiden kallas dagis – då tror jag att det fortfarande gick under benämningen barnkrubba, eller till och med ”kindergarten”. Hon visste naturligtvis inte att det var extraknäck – extraknäcket var inte uppfunnet än. Hursomhelst var det inte så mycket att dra runt en familj med fyra barn på.

Och ändå … ändå fick jag till slut den där ljusblå Kent-gitarren i grått vinylfodral som jag hade drömt om så länge. Den kostade 495 kronor – en halv förmögenhet då. De enda elgitarrer jag tidigare sett på riktigt nära håll var en Burns Split Sonic som det lokala popbandets gitarrist stoltserade med och en röd Klira som en kompis hade. Kliran var en tysk hemlig sak med en stränghöjd som krävde en kraftkarl att bemästra. Den var till och med försedd med DIN-kontakt, inte telejack – den var ju tysk!

Efter ljusblå Kent blev det en tolvsträngad Bjärton, en Hagström Viking och precis där är vi då denna betraktelse tar sin början.

Jag hade lyckats övertyga min mor om att hon borde hjälpa mig med ett handlån som skulle finansiera inköpet av en ”riktig” gitarr. Denna gitarr var just en begagnad svart Les Paul Custom – exakt en sån som Page hade haft – och den hade stått i skyltfönstret hos den musikaffär jag traskade förbi varje dag på väg till det tekniska gymnasium där jag vantrivdes i väntan på det stora genombrottet. Les Paulen hade stått och sett svårsåld ut i åtskilliga månader och på prislappen stod det 850 kronor. Detta var, som ni säkert förstår, innan Clapton och Green hade stigit fram och förstört andrahandsvärdet på dessa gitarrer.

Nu fick jag aldrig min Black Beauty på 60-talet. Samma vecka som jag lyckades skrapa ihop de 850 kronorna hade hon sålts till ett dansband i Hjortkvarn. Och vi som skulle ha gjort så mycket vackert tillsammans …

Nu blev det alltså inte vi. Det blev i stället en bonddräng med grova händer som inte alls förstod att smeka hennes strängar på ett varligt och ömsint vis – inte som jag i alla fall, det är jag fullkomligt övertygad om.

I stället för en Les Paul blev det en vit Telecaster, som så småningom byttes mot en Gibson 345 som tjänade mig under några magra men lyckliga bluesår på slutet av 60-talet. Hon pensionerades 1970 efter en olycka som hon aldrig riktigt hämtade sig från – hon ramlade och bröt ”nacken”. Men hon finns fortfarande ofta i mina tankar, precis som min mor, som alltid stöttade mig i min strävan att skapa musik, även om det många gånger krävdes stora uppoffringar från hennes sida – det har jag förstått i efterhand.

Nu finns inte heller längre min mor bland oss, men så här i juletider känns hennes närvaro ofta väldigt påtaglig ändå. Har ni er mor kvar – ge henne en varm julekram för allt stöd hon gett er – och ge henne en från mig också!

 

About The Author

Avatar

Gunnar E

Musiker, kompositör, ljudtekniker, fotograf och musikteknikskribent sedan mer än 35 år tillbaka. Troligtvis den nu levande svensk som skrivit allra flest tester för tidningar som svenska MacWorld, nollett, Tidningen Monitor och Musikermagasinet. Har även medverkat i brittiska Sound on Sound. Har dessutom översatt ett tiotal böcker och massor av bruxar.

See author's posts

Post navigation

Previous: Svenskhetens äkthet och bevarande? MM nr 9/2005
Next: Ute i svängen MM nr 8/2005

Related Stories

Vertikal-homepage-level-2a (LoRes)

NATIVE INSTRUMENTS SLÄPPER VERTIKAL

Gunnar E 6 november, 2026 0
Cubase-16-04_master-1024x683.jpg

Steinberg Cubase 16

Gunnar E 4 november, 2026 0
Måne #1

Skåpmat – eller hur det hela började

Gunnar E 25 oktober, 2026 0

Senaste inläggen

  • NATIVE INSTRUMENTS SLÄPPER VERTIKAL
  • Steinberg Cubase 16
  • Skåpmat – eller hur det hela började
  • GUIDE / BYGGSPECIAL – LACKERING & RELIKERING
  • Det lackar mot jul…
  • Mark Of The Unicorn OctaLite
  • Bror Gunnar Jansson
  • Betsa mi Mucho, del 2
  • Betsa mi Mucho
  • Måla elgitarr
  • Celemony’s Tonalic inkluderat i LUNA Studio 3.0
  • Universal Audio introducerar LUNA 3.0

Arkiv

Kategorier

Senaste kommentarer

    Om Musikmakaren

    Kanske är det lite förmätet att kalla sig musikmakare, utan att ha något större belägg för det, men så får det bli… Ni hittar lite mer info i inlägget Om Musikmakaren. Gunnar E Olsson har översatt ett dussintal böcker och skrivit fler tester för en musikertidning än någon annan nu levande person i detta land. Ska vi säga så?

    Dagens Bild

    jojjens-studiobild-300x200

    Kalender

    januari 2011
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
    « dec   maj »

    © ManMade Music

    You may have missed

    Vertikal-homepage-level-2a (LoRes)

    NATIVE INSTRUMENTS SLÄPPER VERTIKAL

    Gunnar E 6 november, 2026 0
    Cubase-16-04_master-1024x683.jpg

    Steinberg Cubase 16

    Gunnar E 4 november, 2026 0
    Måne #1

    Skåpmat – eller hur det hela började

    Gunnar E 25 oktober, 2026 0
    (c)Gunnar E Olsson+46(0)733 141014

    GUIDE / BYGGSPECIAL – LACKERING & RELIKERING

    Gunnar E 23 oktober, 2026 0
    • SoundCloud
    • Instagram
    • FaceBook
    • YouTube
    Copyright © Gunnar E Olsson All rights reserved. | MoreNews by AF themes.